Åtta tolkningar av Xet

KATARINA BRIEDITIS
"Plan"

För alla dimensioner i det vita arket.
För att se strukturen och skuggorna i stygnen. För den bedrägliga lättheten i resultatet av arbetet och för luft under vingarna och för resan på väg mot målet då vi aldrig riktigt vet var vi hamnar.
För alla de resor vi gjort tillsammans. För Thor som älskar flygplan.


WANJA DJANAIEFF
"/ / = X"

Det var provocerande, att sticka nålen i ett sådant vackert broderat fält.
Vad jag än gjorde, skulle jag förstöra det! Att sy i redan givna stygn, skapade stor intimitet, en märklig upplevelse.
Tråden åkte kana hit och dit!
Mönster växte fram.
(En handarbetslärarinna av den gamla skolan skulle få dåndimpen!)
Att våga klippa i broderiet, skulle kännas befriande!!! 


KAROLINA KEYZER
"Oavslutad"

Emma + Rakel, Köpmannebro, ca1935, halva korsstygn, ull, silke och gammal silvertråd.
Att börja med, ett bedövande vackert vitt ark täta korsstygn, ljus. Tillagt, spår av minnen från en annan vardag via ett svartvitt foto, blyerts, sydda och osydda stygn.
I deras värld var ett påbörjat korsstygn självklart och avslutat, först fanns det inte sedan var det färdigt – klart.

SYNNÖVE MORK
"Ettor och Nollor"

Rollen som formgivare sätts här på prov.
Ett vitt ark- ett oskrivet blad - alla möjligheter. Finns det något svårare än detta. Speciellt om ytan är vackert broderad och korsstygnen lite personligt oregelbundna i sin karaktär. Jag visste precis vad jag skulle göra - innan - efter
blev det något helt annat. Jag var tvungen att göra arket till mitt genom att vara lite respektlös, först då kunde jag inta ytan och göra den till min. Blev det som jag ville - ingen aning - något blev det i alla fall - en galax - en cyber himmel -svårt, roligt o helt underbart. 

ULRIKA MÅRTENSSON
"Landskap"

Det vita korsstygnsbroderiet är andlöst vackert. Jag bär runt på rullen med broderiet i min väska i era veckor i väntan på något kanske mod. Korsstygnsbroderiet inger respekt, men för att jag ska kunna sätta igång och arbeta vidare med det krävs respektlöshet av mig i kombination med varsamhet och ny kenhet. Tiden går. Vad väntar jag på?
Jag tänker på faster Inez som var 80 år då jag föddes. Egentligen var hon min pappas faster. Hon lärde mig att brodera och att sy. Vi satt i hennes nrum och broderade. Jag minns inte att vi pratade när vi broderade. Jag minns bara att det var många moment som var oerhört viktiga och viktigast var att brodera så att baksidan var lika n som framsidan. Faster Inez var känd för att hon broderade så att baksidan var lika n som framsidan. Hon hade en sybehörsa är och levde ensam hela livet. Vem var hon?

Jag undersöker hierarkier mellan olika material, textila tekniker, olika gestaltning- stänkanden och mellan textil och arkitektur. I undersökandet låter jag tråd och tyg föra en jämställd dialog direkt i materialen. Jag provar att organisera dessa och repetera dem på nya sätt för att tänja ytterligheterna mellan kontroll och frigörelse. 


KATJA PETTERSSON
"Master Mind" 

Filmen

Refererar till kroppens och muskelns minne, och är även som en framtida återblick av korsstygns nu kända hantverk. Den virtuella mästarhanden i färd med korsstygn som täcker hela textilen, korsstygn som är själva porten till broderikonsten. Handen och hantverket här beskrivet som något som ställs ut på gallerier och museum som förr var undervisande, uppfostrande och en plats för upprop.


SARA TELEMAN
"Vad tänkte du på"

Jag försökte in i det längsta att få projektet att utgå från mina vanliga verktyg; papper och penna eller tusch. Det gick inte.
Garn skulle med garn bekämpas.
Jag stirrade och stirrade på de miljoners korsstygn och undrade:
“Katarina, vad tänkte du på?
Vad tänkte du på när du sydde alla dessa miljoner stygn?”
Sedan började jag själv att brodera. Och nu vet jag. 


IDA WESSEL
"Utan Titel"

När jag fck arket frågade jag hur långt det tagit att brodera. Jag fick svaret ”runt 40 timmar”. Multiplicera det med ett rimligt timpris och känn på summan du kommer fram till. För mig blev det ”vita arket”, om möjligt, än mer uppfordrande. Jag beslöt mig för att behålla det intakt och arbeta med att förstärka det genom att sätta det i ett sammanhang.

Arkets stygn är monokroma, repetitiva och tvingade in i ett förutbestämt system. De är kontrollerade, anonyma små enheter. Historiskt sett är broderi något ”kvinnligt”. Korsstygnen blev därför för mig en metafor för kvinnans plats och brist på manöverutrymme i en färdig struktur. Att tvingas förhålla sig till ett system som inte primärt var skapat med ens egna intressen i åtanke. Att vara fastlåst. Jag ville hitta en kontrast till det ”ofria” för att ge arket betydelse.

Jag fick idén att använda arket som ett bok-klot och kontrastera med inlagan. Målet var att skapa en bok som var ”tyst och kontrollerad” på utsidan men då den öppnas, är sprängfylld, som en tryckkokare. Jag utgick från feministiska citat och valde de positiva – med kraft framåt.

Citaten är plockade från böcker, tidningar, webbsidor och oss själva. Jag började med att typsätta citaten digitalt och skrev sedan ut dem. Men det kändes förvånansvärt auktoritärt i förhållande till det handgjorda – som att ta en genväg. Jag valde därför att skriva allt för hand.
Bokens format fick bestämmas av korsstygnsarkets storlek och boken bands till sist, med fria händer, av Södermalms bokbinderi.

Det här har varit ett samarbete med era personer. Tack till Lotta Löwgren och Jo- hanna Röjgård för råd och för att ni tog er tid att binda boken, Karin Sömnes på Antalis för papper, Hanna Lindfors för att du samlade alla citat, Sara Edström för inspiration och perspektiv och till Jonas Banker för att du fick mig att skriva för hand.