Korsstygnet och att brodera 'ingenting'

Korsstygnet. 

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Nybörjarstygnet. Jag gjorde mitt första korsstygnsbroderi (1978) efter en förlaga från Clara Waever. Jag fick lära mig att baksidan var viktig. Den skulle ha lika tydlig jämn struktur som framsidan. Inga knutar. 

Stygnet har en lång historia och använts sedan 1500-talet, från yttäckande mönster till budskap. Ofta med mycket färg. Vilken förlaga som helst går att brodera och det passar utmärkt i vår (sönder)pixlade värld. Många finner strukturen och upprepningen provocerande, andra tycker att bildvärlden är det.

Om några dagar tar jag emot mitt mästarbrev vilket jag firar med att sömma extra mycket ett tag. För 20 år sedan jag bestämde mig för att bli konstbrodös och ta gesällbrev i yrket. I samband med det tog jag oavsiktligt avstånd från korsstygnet. Jag har hävdat att jag inte broderar korsstygn. Å andra sidan broderar jag inte just heller, jag syr. Men det skapar ibland kommunikationsproblem.  

En konversation kan se ut så är:

NN: vad gör du (läs: vad är du)?

Jag: Jag är konstbrodös

NN: ?

Jag: alltså, jag broderar

NN: Jaha! korsstygn? (man ser att personen har förstått och i samma ögonblick får en bild av vad jag broderar)

 NN: Så vad broderar du? Rosor? (kunde lika gärna varit katter eller kaniner)

Så som svar på den frågan svarar jag nu och en tid framöver (januari 2018)

- Nej, jag broderar ingenting.

'Utan titel'

Jag kommer att brodera åtta vita korsstygnsark, ca: 40x60 cm. 

De vita arken känns som ett reningsbad, en upprättelse för att jag försummat korsstygnet så länge.  

Föreställningarna om motiv och färg är utsuddade. Stygnet i sig har en tydlig struktur där varje kryss är en byggsten, som i monokrom upprepning bildar ett eget konstnärligt uttryck. 
Kanske är baksidan med knutar och lösa trådar framsidan.

Det gängse sättet för hantverkare är att utföra ett arbete utifrån en specifik skiss eller förlaga. Teknik och material väljs utifrån skissen. Hur blir det om man vänder på ordningen? Tekniken och materialet finns redan där och bilden eller motivet kommer efter.

Vad händer om vi angriper korsstygnet från andra hållet? Först den broderade ytan, sedan appliceras formen. Går det att bortse från stygnets struktur och se det broderade tyget som vilken vitt blankt ark som helst, nog så svårt att angripa? Eller ger den färdiga strukturen nya infallsvinklar på ett broderi vi har förutfattade meningar och bilder av?

Jag har bollat frågan vidare till åtta form-färgmästare för att bearbeta det vita arket vidare.

Resultatet kommer att visas på Fiberspace i april 2018. 

Samarbete med Anna Erlandsson

Jag hade en mycket inspirerande dag idag! Träffade illustratören Anna Erlandsson från Jämtland som var i stan för att diskutera ett broderi. Anna har fått i uppdrag att skapa en altartextil till en nybyggd kyrka i Krokom och jag har äran att delta i arbetet. Vi träffades redan den 2:a januari i år för att spåna lite om hur och med vad.

Redan från början ville vi bjuda in lokala brodöser till projektet och Anna hade en tanke om att också skolbarn kunde vara delaktiga, kanske med skisser på lamm och renar. Sagt och gjort. Idag tittade vi på skisserna som Anna fått in av gjorda av elever i kommunens skolor. Vi diskuterade material, teknik och förstås montering.

 

En av Annas favoritaffärer: Folckers band på Hornsgatan i Stockholm

Guldband kan komma till användning.

* Anna broderar också själv, gärna på gamla dukar och möbeltyger med sytråd. 

Under våren ägnat hon sig åt ett 'berättande  broderi': under tre veckor (av fem för att hon var sjuk när loppet började...) deltog hon i ett skidlopp i Finland på gränsen till Ryssland! Varje kväll efter avklarad dagsetapp ägnade Anna åt att sätta igång ett broderi med en betraktelse av dagen som gått och de tre nya finska ord hon bestämt sig för att lära sig.