Broderier en masse

Indien. Vad ska man säga? Utom att det blir pinsamt att säga att man broderat mycket...
På utomhusmarknaden Dilli Haat i New Delhi kan Indiens olika delstater visa upp och sälja hantverk typiska för deras områden. Nedan bilder på ett litet litet urval, från delataten Chhattisgarh. Med endast en timme över kan jag bara stanna vid ett marknadsstånd där de säljer sjalar av silke överfyllda med mönsterbroderier i förstygn, förmodligen bomullsgarn, kallat Kantha i båda Indien, Bangladesh och Pakistan. Många större stycken kan ta upp till 4 månader att färdigställa.

 

6-kanter

I Re Rag Rug fortsätter experimenterandet nu med 6-kanten som ju på något sätt den typiska lapptäcksformen och vi vill göra en matta med den som byggsten. Fast vi vill inte göra en matta som ser ut som ett typiskt lapptäcke.

Vi har testat formen på olika sätt och här är några exempel på både lite äldre och mer nyligen gjorda försök:

Halsband av sexkanter av spill från filtade ylletröjor, länkade med raksöm på maskin.

Pusslande av 6-kanter i olika grå nyanser för att bli ett tyg till en kjol.

Litet teknikprov med små 6-kanter i ull applicerade på gasväv

Större 6-kanter i dubbla lager tjocka filtade ylletröjor, ihopsydda med raksöm mot en jutebotten. Det bildas ett fint skuggmönster av sömmarna på de vita ytorna. Det här vill vi också gå vidare med.



Mattprov av filtade ylletröjor applicerade mot ett rött ylletyg, ser ut som skarvsöm.



Stor golvkudde virkad av T-shirts

Fria stygn ur arkivet

Letade bilder på nätet och fann till min förvåning denna bild i Petter Sävströms bloggarkiv (sept 2008). Jag längtar tillbaka! Till fria tolkningar och broderade presenter till nära och kära.


USD mynt i fria stygn. Vitt linne, svart tyll och sytråd. Storlek ca: 10x10 cm.

Ståtlig älg i läggsöm

Denna älg av Jonas Banker var ett av djuren jag provade att brodera till utställningen 'stygn' på HV.
Den är broderad med läggsöm i tunna läderremsor på vitt kläde. Den var aldrig med på utställningen men jag är glad att provlappen blev ett kuddvar (av Jonas mamma som varit textillärare) som sitter fint i soffan hemma hos BankerWessels.

Hur man syr en påse

Om ni inte lyckas får tag på ett exemplar av hemslöjden med beskrivningen på tygpåsen kommer här lite detaljbilder på hur den är konstruerad. Naturligtvis kan man bara slakta en vanlig påse för att få mönstret. Tänk bara på att inte göra handtagen för korta om ni väljer att göra en mindre påse.

Liten påse av lakansbårder, ett utslitet nattlinne, spetsband och en smårutig tygbit.

 

Fram och baksida av med alla bitar nålade på plats. Överst ett längre tygstycke som skall bli handtag, därför är det bra om det inte är skarvat.

Sy ihop bottensömmen och vik dubbelt. Sy också ihop handtagen längst upp. De till synes breda handtagen viks in till halva bredden och fästs (se höger sida).

 

Lappar ihopsydda till ett stycke, viks dubbelt. Styvare tyger kan behöva snittas i svängen vid handtaget innen de fållas.



Minipåse i syntettyll med dekoration av virkade tallriksplättar blir med torkade blad eller örter.

Man kan också göra handtagen extra långa så går det att hänga påsen över axeln, som i den här överdimensionerade röda kassen i kläde. Skarvsöm med reflexband.

Andra som gör tygkassar

Hur många är vi inte som i brist på annat tar en vanlig plastkasse till matlådan? Idén till tygkassen kom förstås från det och eftersom jag arbetade på Linum såg jag hur mycket småspill det kan bli i en fabrik. Ett sätt att ta tillvara en liten del av det var att göra tygkassar, och sedan flera år säljs de i Linums Outlet i Barkarby utanför Stockholm.
Det finns förstås fler som gör tygkassar, se bara dessa snygga varianter. På bilden också ett traditionellt bärträ, fiffigt redskap att ha över axlen för att bära sin packning. Detta exemplar är skapat av Surolle.

Slöjda hemma- sy en påse

Sy en påse! I Hemlöjd Hemslöjd Nr. 5 2011 finns denna beskrivning på hur man kan sy en påse, klassisk plastpåsmodell, i de tyger, lappar eller band man har hemma.
Man brukar kunna beställa tidigare nr direkt från dem.

 

Utställningen Stygn på HV

Med utställningen Stygn 1999 firade HV sitt 125-årsjubileum i Hv's stora galleri.
Tillsammans med Britta Wassdahl och Gunilla Lagerhem Ullberg var jag inbjuden att tolka broderi utifrån HV's textilsamlingar på Julita. Mina broderier till utställningen landade i temat snö och is, bl a med de frusna djurende frusna tylldjuren i tyllbroderi efter förlaga av Jonas Banker.
Här är inbjudningskortet: 'stygn' där stygnen drar sig som nålar mot en magnet.


Broderi: Katarina Evans. Spridda förstygn i lingarn på vitt linne.

 

Jag ville fånga lättheten av ett snöfall, helst utan att använda ett underlag men det är en av broderiets måsten. Tråden måste fästa i något. Lösningen blev silkeslöja som är ett mycket flyktigt material och ett grövre broderigarn för att skapa en motsats. Förstygn i redgarn som syns igenom tyget. En utmaning är att fästa tråden utan att det blir för klumpigt. 

 

 Del av väggdekoration. Flamfärgat redgarn i isblått på silkeslöja. Detalj vänster fotograferad mot ett fönster/Detalj höger mot en svart bakgrund.

Detalj av snötäcke: Silkevadd mellan två lager av organza. Stickat med förstygn i sysilke. Ca 140x210 cm.

 

 

Ull (och silke) är ett naturliga val av material för vinter och snöbroderier. Eftersom jag tycker om att arbeta med kontraster ville jag också göra något kompakt i motsats till snökristallerna.  Reflex är ett annat material som vi förknippar med vinter och snö. Jag minns reflexer i hård plast från när jag var liten (tror från Trafiksäkerhetsverket) ofta i form av en snöstjärna.

Nedan bolsterrandiga kuddvar i vit vadmal med reflex som bara glimmar till i ett visst ljus/läge.

 

 Vit vadmal med röda, isblå och reflexband i randig applikation. Baksidan i en flamfärgat isblå färg samma som redgarnet i broderiet. Fållarna är utåt.

Första snöstjärnan

Så kom den då snön...och här är min kompis Gunnel Berggrén som tagit fram vinterjackan föredömligt dekorerad med en reflex i form av snöstjärna!

POW! BANG! TJONG! AARGH!

Fler reflexidéer

Vet att jag har gjort fler reflexer men var har jag lagt dem...hittade iallafall några bilder och ett par idéer som jag glömt. Serietidningsinspirerade i kombination med vadmal sydda med raksöm på symaskin, flätade reflexband som näverstjärnor (båda varianterna såldes på DesignTorget ett par vintrar men blev tyvärr aldrig någon kassasuccé!), lövformer på vadmal. Till sist ryggsäck med reflex som ryaknutar på en tuskaftsbotten i blå-grönt lin. Det var en restvarp till något vävprov när jag arbetatde på Hv's ateljé 1999.
Det roliga med applikationerna är att de fungerar lite som broscher och lagningslappar, kan fästas lite var som eller hänga på ett band.

Dags att sy på reflexerna!

Helt plötligt är det mycket mörkare...och vi syns så dåligt i trafiken!


Vante av filtad ylletröja. Dekorerad med reflexband och tenntråd i läggsöm.

Foto: Johannes Berner




Jonas djur, Tuut!

Jonas djur har jag skrivit om tidigare, under samarbeten. Designstudion BankerWessel som bl a har gjort den prisbelönta grafiska profilen för Fotografiska Museet i Stockholm står också bakom baby-och barnklädesmärket Tuut! med den här stiliga elefanten som logga och mönster i kollektionen. Jag är med på ett hörn och produktutvecklar och om man är brodös måste man förstås brodera en logga.

Rött kläde från Klippan, plattsöm i vitt redgarn. Fylld med syntetvadd.
I bakgrunden en affisch med ännu ett fint Jonasdjur.




Maskinsömmar och mattor

Förra veckan blev matta nr. 2 klar i mitt och Katarina Brieditis projekt Re Rag Rug klar. Den är flätad  av 3, 4, 5, 6 och 7 flätor. Varje fläta är sedan ihopsydd med kaststygn i lingarn 16/2 som vi vaxat med bivax för att tråden skall hålla bättre. Det som inte hållt är våra fingertoppar...många tröjor innnehåller lycra och blir otroligt sega.
Vi har tänkt att avslutningen skall vara med en kort frans och att vi uppnår det genom att sy/binda flätorna med en vanlig raksöm.

Re Rag Rug II färdigsydd

De sista sömmarna på mattan!

Vi har en idé om att kunna tillverka flätor i metervara, foga samman och sedan sy av mattan i önskad längd. Kanterna kommer på så sätt behålla en kort frans. Våra gamla Huskvarna förmår inte riktigt att sy kanterna som vi önskar så tills vidare får Re Rag Rug II ha sina ojämna kanter kvar. Vi har just fått nys om en starkare industrisymaskin som vi kan få låna in och hoppas att det kommer att lösa problemet.

Kursavslut Tyllbroderi på HV

Fyra måndagkvällar fyllda med kreativitet. Hur kan tyllbroderi se ut?
Med olika material. Tyll förstås, vadmal, flaskskydd, chiffong, pärlor, paljetter, band, ullgarn, metalltrådar, vanlig sytråd, moulinégarn, silkegarn och papperssnöre.
Blanda detta med tekniker som applikation, förstygn, kaststygn, raksömmar på maskin, trädningar, knutar och lager på lager så blir resultatet så fantastiskt som nedan!