Mästare på Formex 21-24 augusti

Under Formex kommer Sveriges Hantverksråd i samarbete med Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund att visa hantverkare 'IRL'. Jag har blivit inbjuden att medverka och visa mitt hantverksyrke tillsammans med Mästarkeramiker Stefan Andersson och gesällerna Arianna Funk, vävning och Karl Sjögren träbildhuggare.

Jag sätter igång det större tyllbroderiet jag haft planer på att göra under en tid och som jag fick Hemslöjdens Märta Gahn stipendium för. I augusti 2017... (men korsstygnen kom emellan).

 

Sommarlov. Hej haj!

Gone fishing!


Vatten och fisktemat har följt oss (till och med badkaret har varit på seglats) och sommarlovsbroderiet har hämtat motivet under ytan. En spetssömsbroderad haj efter en av Thors teckningar.
Ytterkontur av blomsterbindartråd - fastsydd med läggsöm på en dubbelvikt handduk - ytor i spetssöm av blandade garner - picot-tänder av reflex.



Karakteristiskt för tyll- och spetssömmar är transparensen och det är väldigt roligt att leka med skuggeffekterna, det som syns, det som inte syns och det man tror man ser.

Haj attack!

Zooma in på tyll och du hittar spetssömmen!

Zooma in på tyll och du hittar spetssömmen! Eller zooma in på spetsar och du hittar tyllbottnar.
Bilden visar ett spetssömsbroderi i förstoring. Det finns i HV Skolas arkiv och används som studiematerial i undervisning. Under lupp visar sig tyllbotten vara ett spetssömsarbete. 

Spetssömmen bygger på langettstygnet och kan varieras i en mängd olika stygnkombinationer för att skapa sydda bottnar med olika täthet och olika transparens.

Utan att gå in på hur gammal spetssömmen är (för den har funnits med länge och är föregångare till den maskingjorda tyllen som uppfanns runt 1818/19) vet vi att många viktiga personer, från Italien ända upp till nordliga Sverige, har värderat den högt. 

Det finns fler arkiv att söka information om äldre broderi. De är också fantastisk inspiration! 

Digitalt Museum är ett web-baserat arkiv för anslutna museer i Sverige, kjolväska finns på Hälsninglands museum. Ett annat är V&A i London och några motiv för applikation från samlingarna på Victoria & Albert födde idén till kursen 'Skånskt yllebroderi får fötter' som gick under en vecka i Landskrona i juli. 

Kursen i Landskrona kombinerade spetssömmar med trådslöjd (trådtjack). Motiven togs från skånska yllebroderier som finns en masse i hemslöjdens butik som ligger i anslutning till kurslokalerna. Louise Vitas höll i trådslöjdskursen där konturer av figurer böjdes till av ståltråd. Figurerna som kan stå av sig själva fylldes sedan med spetssömmar i allt från bomullsgarn till yllegarn. 

  

Tips från Vera von Kraemer 1920!

Let's Dance! Eller skånskt yllebroderi får fötter ...

Årets sommarkurs är i Landskrona! Skånskt yllebroderi får fötter och dansar iväg. Alla garner du har i dina gömmor kan komma till användning och det blir en experimentell och lekfull kurs.

ATT SY I LUFTEN – SPETSSÖMMAR OCH ANDRA TRÅDARBETEN

Skånskt yllebroderiet får fötter och inspirerar till fria spetssömmar i kombination med trådslöjd. Du får göra teknikprover i spetssöm och andra typer av genombrutna sömmar. De skånska yllebroderierna står för inspirationen och du får studera deras mönstervärld och skissa på förlagor till det fortsatta arbetet. En dag ägnas åt trådslöjd med metalltråd, dessa former är sedan grunden till de fortsatta spetssöms-broderierna. Olika kvaliteter av trådar och garner används.
Tid: 9-13 juli, 10-16
Plats: Hemslöjden i Skåne, Landskrona
Lärare: Katarina Evans, Stockholm och Louise Vitas, Saxtorp
Anmälan

Let's Dance! 

Det fina dansparet i trådslöjd är gjort av Sven Axner 1999, en gåva efter ett samarbete inför en slöjdutställning på Hemslöjdens gård i Linköping 1999. 

Vävmagasinet och Kurbits.nu om X X X X X X X X X

Så roligt när Vävmagasinet damp ned i brevinkastet! Tack för besöket Tina och Bengt Ignell!

Och tack Frida Arnqvist i tidigare Kurbits.nu blogginlägg!

Korsstygnet

Korsstygnet

Ett stygn som i sin enkelhet står för sig själv i form av ett vackert kryss. 
Ett enkelt kryss som i upprepning är en smart byggsten.

Ett stygn som många älskar att hata. Ett handarbetsstygn som så många kvinnor, frivilligt eller ej, har varit lagt många timmar på. Det har fått symbolisera förspilld kvinnokraft. Den rigida strukturen provocerar.

Vilken förlaga som helst går att brodera och det passar utmärkt i vår pixlade värld. Estetiken fascinerar och förfasas över. Ett stygn som är mer än bara vårt vanligaste handarbetsstygn eftersom det axlar många berättelser om de som broderat det innan oss. Det förtjänar en plats på piedestal. 

Utställningen X X X X X X X X X pågår till den 24:e mars på Fiberspace i Stockholm. 
Öppettider: torsdag-fredag 12-18, lördagar 12-16.

READ ABOUT IT IN ENGLISH

Denna utställning om det lilla krysset väger tungt. Synnöve, Wanja, Katarina, Karolina, Ida, Ulrika, Katja och Ida har ambitiöst och med hjärta och personlighet tolkat korsstygnet. Genom stygnen berättar de om konstnärlighet, kreativitet, experiment, skaparvånda, respekt för handens arbete, att få tid att tänka, uttrycka sig med nål och tråd, och att bara sy för nöjes skull.

De visar också att (av alla broderistygn) har bara korsstygnet strukturen att bära så mycket på sina axlar. Att det är mer än bara ett av våra vanligaste handarbetsstygn. Jag tänker att alla som broderat korsstygnen före oss skulle känna sig stolta över att handarbetet inte kallas förspilld kvinnokraft och att jag känner faktiskt ömsint respekt för alla som ansträngt sig för att få baksidorna fina. 

Från Katja Petterssons verk "Master Mind" Korsstygnstypografi av Stefan Engblom

PROJEKTET ’UTAN TITEL’
Jag kan titulera mig mästare i konstsömnadsyrket (!) och firar det med utställningen ”X X X X X X X X X”

En hantverkare behöver sina verktyg och sina material- en snickare har sitt lager
av olika träslag att karva och skära i, en pappersmakare tillverkar papper med olika gräng som man kan måla, teckna eller trycka på. För att utveckla hantverksyrken måste tekniker och material experimenteras med och prövas i nya kombinationer; ytor, strukturer och kvaliteter – i mitt fall för arbeten med nål och tråd.

När jag bestämde mig för att yrkesmässigt arbeta med konstsömnad  fick korsstygnet kliva åt sidan för finnare och friare tekniker. I mitt ’mästarprov’ har jag börjat om från början. Tillbaka till nybörjarstygnet.
Verket ’Utan Titel’ som samtidigt ställs ut på Lilljevealchs Vårsalongen är korsstyg- nsbroderiet där föreställningarna om motiv och färg är utsuddade. En upprättelse för att ha försummat stygnet så länge. Stygnet i sig har en tydlig struktur där varje kryss är en byggsten, som i monokrom upprepning bildar ett eget konstnärligt uttryck. Kanske är baksidan med knutar den nya framsidan.

Det gängse sättet för hantverkare är att utföra ett arbete utifrån en specifk skiss eller förlaga. Teknik och material väljs utifrån skissen. Hur blir det om man vänder på ordningen? Tekniken och materialet nns redan där och bilden eller motivet kommer efter. Kan vårt vanligaste handarbetsstygn bidra till nya uttryck för textil konst.

Firar gör man bäst tillsammans med andra så jag har bjudit in åtta formgivarna att delta i projektet.
De är personer som jag under åren haft glädjen att trä a i yrkeslivet. De representerar olika generationer och konstnärliga discipliner och jag ville se hur de skulle angripa det vita arket och ett stygn så karakteristiskt som X:et.

De har fått fria händer att göra vad de vill med det broderade vita arket. 

Åtta tolkningar av Xet

KATARINA BRIEDITIS
"Plan"

För alla dimensioner i det vita arket.
För att se strukturen och skuggorna i stygnen. För den bedrägliga lättheten i resultatet av arbetet och för luft under vingarna och för resan på väg mot målet då vi aldrig riktigt vet var vi hamnar.
För alla de resor vi gjort tillsammans. För Thor som älskar flygplan.


WANJA DJANAIEFF
"/ / = X"

Det var provocerande, att sticka nålen i ett sådant vackert broderat fält.
Vad jag än gjorde, skulle jag förstöra det! Att sy i redan givna stygn, skapade stor intimitet, en märklig upplevelse.
Tråden åkte kana hit och dit!
Mönster växte fram.
(En handarbetslärarinna av den gamla skolan skulle få dåndimpen!)
Att våga klippa i broderiet, skulle kännas befriande!!! 


KAROLINA KEYZER
"Oavslutad"

Emma + Rakel, Köpmannebro, ca1935, halva korsstygn, ull, silke och gammal silvertråd.
Att börja med, ett bedövande vackert vitt ark täta korsstygn, ljus. Tillagt, spår av minnen från en annan vardag via ett svartvitt foto, blyerts, sydda och osydda stygn.
I deras värld var ett påbörjat korsstygn självklart och avslutat, först fanns det inte sedan var det färdigt – klart.

SYNNÖVE MORK
"Ettor och Nollor"

Rollen som formgivare sätts här på prov.
Ett vitt ark- ett oskrivet blad - alla möjligheter. Finns det något svårare än detta. Speciellt om ytan är vackert broderad och korsstygnen lite personligt oregelbundna i sin karaktär. Jag visste precis vad jag skulle göra - innan - efter
blev det något helt annat. Jag var tvungen att göra arket till mitt genom att vara lite respektlös, först då kunde jag inta ytan och göra den till min. Blev det som jag ville - ingen aning - något blev det i alla fall - en galax - en cyber himmel -svårt, roligt o helt underbart. 

ULRIKA MÅRTENSSON
"Landskap"

Det vita korsstygnsbroderiet är andlöst vackert. Jag bär runt på rullen med broderiet i min väska i era veckor i väntan på något kanske mod. Korsstygnsbroderiet inger respekt, men för att jag ska kunna sätta igång och arbeta vidare med det krävs respektlöshet av mig i kombination med varsamhet och ny kenhet. Tiden går. Vad väntar jag på?
Jag tänker på faster Inez som var 80 år då jag föddes. Egentligen var hon min pappas faster. Hon lärde mig att brodera och att sy. Vi satt i hennes nrum och broderade. Jag minns inte att vi pratade när vi broderade. Jag minns bara att det var många moment som var oerhört viktiga och viktigast var att brodera så att baksidan var lika n som framsidan. Faster Inez var känd för att hon broderade så att baksidan var lika n som framsidan. Hon hade en sybehörsa är och levde ensam hela livet. Vem var hon?

Jag undersöker hierarkier mellan olika material, textila tekniker, olika gestaltning- stänkanden och mellan textil och arkitektur. I undersökandet låter jag tråd och tyg föra en jämställd dialog direkt i materialen. Jag provar att organisera dessa och repetera dem på nya sätt för att tänja ytterligheterna mellan kontroll och frigörelse. 


KATJA PETTERSSON
"Master Mind" 

Filmen

Refererar till kroppens och muskelns minne, och är även som en framtida återblick av korsstygns nu kända hantverk. Den virtuella mästarhanden i färd med korsstygn som täcker hela textilen, korsstygn som är själva porten till broderikonsten. Handen och hantverket här beskrivet som något som ställs ut på gallerier och museum som förr var undervisande, uppfostrande och en plats för upprop.


SARA TELEMAN
"Vad tänkte du på"

Jag försökte in i det längsta att få projektet att utgå från mina vanliga verktyg; papper och penna eller tusch. Det gick inte.
Garn skulle med garn bekämpas.
Jag stirrade och stirrade på de miljoners korsstygn och undrade:
“Katarina, vad tänkte du på?
Vad tänkte du på när du sydde alla dessa miljoner stygn?”
Sedan började jag själv att brodera. Och nu vet jag. 


IDA WESSEL
"Utan Titel"

När jag fck arket frågade jag hur långt det tagit att brodera. Jag fick svaret ”runt 40 timmar”. Multiplicera det med ett rimligt timpris och känn på summan du kommer fram till. För mig blev det ”vita arket”, om möjligt, än mer uppfordrande. Jag beslöt mig för att behålla det intakt och arbeta med att förstärka det genom att sätta det i ett sammanhang.

Arkets stygn är monokroma, repetitiva och tvingade in i ett förutbestämt system. De är kontrollerade, anonyma små enheter. Historiskt sett är broderi något ”kvinnligt”. Korsstygnen blev därför för mig en metafor för kvinnans plats och brist på manöverutrymme i en färdig struktur. Att tvingas förhålla sig till ett system som inte primärt var skapat med ens egna intressen i åtanke. Att vara fastlåst. Jag ville hitta en kontrast till det ”ofria” för att ge arket betydelse.

Jag fick idén att använda arket som ett bok-klot och kontrastera med inlagan. Målet var att skapa en bok som var ”tyst och kontrollerad” på utsidan men då den öppnas, är sprängfylld, som en tryckkokare. Jag utgick från feministiska citat och valde de positiva – med kraft framåt.

Citaten är plockade från böcker, tidningar, webbsidor och oss själva. Jag började med att typsätta citaten digitalt och skrev sedan ut dem. Men det kändes förvånansvärt auktoritärt i förhållande till det handgjorda – som att ta en genväg. Jag valde därför att skriva allt för hand.
Bokens format fick bestämmas av korsstygnsarkets storlek och boken bands till sist, med fria händer, av Södermalms bokbinderi.

Det här har varit ett samarbete med era personer. Tack till Lotta Löwgren och Jo- hanna Röjgård för råd och för att ni tog er tid att binda boken, Karin Sömnes på Antalis för papper, Hanna Lindfors för att du samlade alla citat, Sara Edström för inspiration och perspektiv och till Jonas Banker för att du fick mig att skriva för hand. 

X X X X X X X X X - En utställning på Fiberspace Gallery

Firar mästarbrevet genom att att utforska teknik och börja om från början, med nybörjarstygnet. Firar gör man ju bäst tillsammans med andra så jag har bjudit in åtta formgivarna att delta i projektet. Mitt mästarprov blir på så vis ett grupparbete med det ödmjuka korsstygnet som byggsten. De är personer som jag under åren haft glädjen att träffa i yrkeslivet och pratat broderi och konstsömnad med. 

De har fått fria händer att göra vad de vill med det broderade vita arket.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

X X X X X X X X X En utställning på Fiberspace Gallery 8 - 24/3

Medverkande är Katarina Brieditis, Wanja Djanaieff, Katarina Evans, Karolina Keyzer,  Synnöve Mork, Ulrika Mårtensson, Katja Pettersson, Sara Teleman och Ida Wessel. Katarina Evans broderi ’Utan Titel’, som visas på Liljevalchs Vårsalongen, är ett utsuddat korsstygnsbroderi. Bara strukturen är kvar. Ytterligare åtta ark har broderats av Katarina och åtta mästare i färg och form, från olika konstnärliga discipliner och generationer, har bjudits in för att angripa det vita arket. Korsstygnet utgör grunden inom broderikonstens historia. Stygnet i sig har en tydlig struktur där varje kryss är en byggsten och det passar utmärkt i vår värld av pixlar. Vilken förlaga som helst går att brodera -men vad händer om vi angriper korsstygnet från andra hållet? Först den broderade ytan, sedan appliceras formen. Ger den färdiga strukturen nya infallsvinklar på ett broderi vi har förutfattade meningar av?  Är det möjligt att bortse från stygnets struktur och se det broderade tyget som vilket blankt ark som helst? --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Processen pågår in i det sista - brodera, tänka, klippa, stänka, limma, binda, pressa, spänna, konstruera, montera Välkommen på vernissage den 8:e mars, kl 17-19!   Fiberspace Gallery Katarina Bangata 40 116 39 Stockholm +46 70 929 76 22 hello@fiberspace.se